En så kallad tuff dag på kontoret. Tanken var att det skulle vara ett bra, långt och hårt pass inför Stockholm Maraton. Utan att trappa ner så mycket för att försöka topp formen var ändå tanken att gå all-out och spänna bågen och försöka springa på runt 65.

En löpare springer väldigt mycket i distansfart, men hur sjuttsingen ska man veta och hur ska man hitta det där svennebanan lagom tempot? Ska också säga att det som följer endast är mina egna tankar och något som jag har kommit fram till att det funkar för mig. Har lite halvsvårt för personer som anser att dom alltid har rätt,...

2021 har passerat och här sitter jag som den gubben jag håller på att bli och kan konstatera att åren bara går snabbare och snabbare. Minnet som också försämras med åren tänkte jag sätta på prov nu med att försöka skriva ihop en liten tillbakablick på året som varit.

Antingen är det här något jag skulle kunna bli stenrik på, eller så borde jag lägga till varningstexter om att det här är ingenting att prova hemma.

För oss löpare gäller det att vara smart och lyssna på kroppen för att inte råka ut för skador som kan kopplas till överansträngningar och allt man kan råka ut för. Ibland kan det nog anses som korkat och klantigt att köra på och inte lyssna in på kroppen och bli skadad. Jag har lyckats hålla mig skadefri rätt många...

Tänkte jag skulle försöka att summera mitt löparår 2019. För att lämna det bakom mig och kunna dra lärdom av vad året har fört med sig.

Jag sätter ofta upp rätt tuffa mål och ställer rätt hårda krav på mig, vilket också gör att risken för att misslyckas ökar. Men samtidigt varför är vi rädda för att misslyckas? för att nå dit vi vill lär vi faktiskt också vara beredd att göra det. 1, 10, 100 eller 1000tals gånger.

I år har det största fokuset varit på distanser upp till 10km. Men när flickvännen Sigrid med familj skulle dra iväg till Valencia för att semestra och springa en riktigt snabb halvmaraton. Så var det rätt givet att hänga på.

Jag brukar påstå att jag först kan känna efter 2 kilometer in i loppet, om det kommer gå bra eller dåligt. Och när känslan infinner sig efter 3 kilometer, att man känner sig sjukt sliten och man springer för sakta. Så vill man inget annat än att kliva åt sidan och ge upp. Men man fortsätter för man vill bara...

Försökte tappert att skriva ett blogginlägg för en dryg månad sen, om den gångna löparsäsongen. Gick si så där, vart mest en virrig röra som jag inte ens själv förstod. Inte just sagt att detta vart nå bättre, men känner att det vore skönt att få ett avslut och kunna blicka framåt istället. Så skulle göra ett försök att knåpa...